Naturligtvis kommer det att finnas kryphål så som att rika människor skriver sig på lantställen och liknade men för det får man ha ett kontrollsystem och i de fall då fusket lyckas kan man se det som en ren glesbygdspolitisk åtgärd eftersom kommunerna med många sommarstugor får in mer pengar till välfärden som sommargästerna utnyttjar.

Läs fler bilism-blogginlägg

Genom att bygga Marieholmstunneln så gör man tydligt klart att man från stadens håll gillar bilism och att framkomligheten för bilar är viktig. Att göra det enkelt att pendla med bil är väldigt kontraproduktivt om man samtidigt vill minska bilismen och värna miljön vilket är ett av vägtullarnas ambition. Alltså är det så att Göteborgs stad egentligen inte bryr sig om att minska utsläppen utan som bilismen för med sig, vad man vill är att öka den så att man ska kunna dra in skattepengar via vägtullarna.

Jag hade hoppats att staden aktivt arbetat för att minska bilismen i stan, inte göra det enklare att köra bil. Det är nämligen så att kostnaden för att köra bil är en betydligt mindre inflytelserik faktor och styr beteendet mycket mindre än bekvämlighet. Är det enklare att köra bil till jobbet som kommer man göra det för ingen politiker skulle våga göra det så dyrt att köra bil så att folk skulle avstå, även bilister är väljare.

Mitt förslag är att inte bygga någon ny tunnel, inför vägtullarna, gör kollektivtrafiken gratis och öka antalet avgångar, bygg fler kollektivtrafikfiler, bygg parkeringar utanför stan och erbjud sedan kollektivtransport, ge skattesubventioner på någon procent till de som bor i staden och inte har bil, inför lånecyklar med ett slags lånekort, höj parkeringsavgiften, minska antalet parkeringsplatser, bygg om stora parkeringshus till bostäder och aktivitetslokaler.

Läs i GP vad politikerna vill. Anmärkningsvärt är att Alliansen tycker att det ska bli enklare och billigare att vara bilist genom att öka antalet parkeringsplatser, en politik vi känner igen från typ sextiotalet, enda skillnaden är att vi nu vet att bilism spottar ut en massa koldioxid som får planeten att värmas upp. Skönt är att både Vänsterpartiet och Miljöpartiet är emot Marieholmstunneln.

Jag är inte emot privatbilism och jag tror att den alltid måste få ha en roll i samhället men den rollen måste vara mycket mer tillbakadragen än idag.  Jag vet att man måste ha en bil om man bor på landet och att det är nödvändigt att kunna köra ibland men frågan är vilken nödvändighet det finns i stadsjeepar, pickuper, turbomotorer, kombibilar och så vidare. När jag inte blir påkörd som cyklist brukar jag studera bilister, och det är tragiskt att se hur många stora bilar som åker omkring med en person i. Ni sitter och åker i våra bilar själva och individuella, jag tänker ofta på ensamåkaren när jag susar förbi bilköerna på väg till jobbet och när jag pendlar brukar jag fundera lite över hur vi ska få bukt med den destruktiva bilismen. Att hälften av alla bilresor är under fem kilometer är inte en hållbar situation.

Bilar, bilar, bilar - politiker och bilister lägger en rökridå för att slippa se.

Jag blev lite nyfiken på hur många bilar som verkligen finns i Sverige och döm om min förvåning när jag på transportstyrelsens hemsida kunde läsa att det i Sverige (1 januari 2009) fanns över 5 miljoner personbilar, det innebär att det finns en bil på varje 1,75 medborgare.

Hur borde man då göra? Bygg bevakade parkeringsplatser utanför stan för parkering av fordon, riv stora parkeringshus och bygg bostadshus, bygg bostäder på parkeringsplatserna, erbjud bra och gratis kollektivtrafik, ett gratis cykelutlåningssystem, skattesubventionera bilpooler, stäng av innerstan och från biltrafik (givetvis ska varutransporter, bussar, spårvagnar, utryckningsfordon och andra samhällsuppbärande verksamheter tillåtas att köra), inför vägtullar, inför en skrotningspremie där man som person binder sig att inte skaffa en bil inom fem år, Som ni hör så är det inte idéerna som är problemet, problemet är politikernas ovilja och bilisternas frihetsillusion.

Att minska bilismen har bara fördelar: minskat buller, bättre luftkvalitet, bättre hälsa, mer motion, mindre köer, effektivare kollektivtrafik, färre olyckor med mera med mera.

”Så upp på monarken och ge kärnkraften sparken, gör er fria från bilismens tyranni!” för att citera Grus i dojjan.

Idag pågår det lite roliga projekt så som Inga löjliga bilresor och Inte bilen under milen.

Det är med livet som insats man cykelpendlar till jobbet, politisk handlingskraft efterlyses!

Att cykelpendla till sitt arbete med livet som insats, det är så det är att vara miljöhjälte i Göteborg. Jag på min enpetade klimatsmarta underbara farkost måste hela tiden oroa mig för vart jag har bilarna. Förra fredagen krockade jag med en bil, i min ursinnighet drämde jag näven i motorhuven och etsade en kall och kärlekslös blick till föraren, jag klarade mig bra men det har upprört mig. Det talas vitt och brett om att vi ska bromsa koldioxidutsläppen och satsa på klimatsmarta alternativ men för oss som varje morgon gränslar ramen så är det en tripp i dödslandet på smala gropiga cykeltrottoarer. Varje morgon tvingas jag att köra över minst 15 utfarter och jag tvingas att bromsa in vid minst en tredjedel av dem för att bilar, lastbilar och andra växthusgasproducerande as inte förstått att man inte får köra framför ”lämna företräde”-pilarna och stanna på cykelbanan. Det finns två slutsatser att dra av detta: ett är att bilister är respektlösa miljöbovar och två är att samhällets insatser är undermåliga för att främja cyklism.

Man pratar om att sätta upp vägtullar i Göteborg och det tycker jag låter som en sjukt bra idé, men att satsa pengarna på att bygga ännu fler klimatvärdelösa bilvägar är helt fel väg att gå. Istället för att bygga mer bilväg för pengarna man får in från tullarna så bör man satsa på att bygga cykelväg för pengarna och också minska bilarna utrymme inne i staden, kort och gott så ska det vara krångligt att köra bil och enkelt att cykla och åka kollektivt. Sedan bör man satsa på att skapa bilfria bostadsområden och tvinga bilisterna att parkera utanför och sedan in. Det är dags för politikerna att börja agera.

Dessvärre är det så att väljarkåren i stor utsträckning är bilister och de älskar sina bilar: de kör till affären, till kiosken, till pizzerian, till jobbet, till träningsanläggningen för att motionera, till bion, till teatern, till båten, på semestern, till morsan, till politikernas mallplacerade köpcentrum, till stan, ”för att det är skönt att åka en sväng” osv. Och där väljarna finns där slickar politikerna. Så om ett politiskt parti skulle genomföra detta så skulle de inte sitta kvar efter nästa val och där med kommer vi det aldrig bli säkert att cykla och vi kan glömma att vi kommer att stoppa klimatförändringarna. Jag kanske låter lite pessimistisk men det är jag faktiskt inte, jag är hoppfull för jag tror att man skulle kunna skapa politisk enighet och jag hoppas att de som fått uppdraget att förvalta samhället också har civilkurage nog att fatta tuffa beslut.

Tyckte du denna artikeln var intressant? En liknade artikel i SVD